MIN SPRÅKRESA TILL USA

DEL 1

Sommaren 2017 åkte jag på språkresa i en hel månad till USA, San Diego. Helt ensam, 16 år gammal. Något helt annorlunda från det man var van vid här hemma, nya människor, ingen trygghet, 15 timmas flyg ensam och en hel sommar borta från allt och alla.

Jag vet att många av er är i samma ålder och har funderingar på om de just hade velat åka på något sånt här. Tänkte därför berätta om min språkresa till USA då jag gärna hade velat läsa något liknande innan jag åkte.

Ungefär sommaren 2016, ett år innan resan så började jag fundera. Var detta något jag ville göra? Åka iväg på en språkresa. Både min bror och syster var borta på en liknande resa så det var då jag fick upp ögonen för det. När jag hörde deras ord om att det var bland det bästa de gjort fick det mig såklart intresserad. Jag kollade då närmare på vilken organisation jag ville åka med, om skulle man åka med en kompis, om man skulle till Europa eller USA och hur länge? Så mycket tankar som snurrade.

Ganska snabbt insåg jag att det var USA jag ville åka till, det var dyrare men hade hört så mycket bättre om det och USA som land är något jag kände var intressantare. Hade varit i USA en gång innan (New York/Miami) och älskade det då.

Bestämde mig i vilket fall för att åka med EF, bland de största företagen i världen på språkresor. Med bra recensioner, intressanta destinationer och bra campus osv. När jag sedan skulle bestämma ort visste jag att jag ville till ett varmt ställe, med bad och sol. Det stog då mellan Honolulu och San Diego men efter lite övervägande blev det San Diego. Mest på grund av att det är så extremt lång resetid till Hawaii.

Så till själva resan då, jag bestämde mig ganska snabbt för att åka ensam. Visste hur mycket mer jag skulle utvecklas av det och har aldrig direkt varit den typen som är rädd för att ge mig in på saker utan någon trygghet. Jag valde även att bo på campus delvis pga att min bror bodde hos värdfamilj och inte gillade det alls. Men även för att det verkade som en speciell upplevelse att bo på just campus - vilket då är som ett stort studentområde, med bara folk från hela världen som pluggar engelska och bor på området.

Flög då dit i början av juni. Var självklart lite nervös på hur allt skulle bli men framförallt förväntansfull och taggad. När jag efter en lång flygning kom fram till campuset togs man emot av de som jobbade där, fick lite kort och papper osv. I mitt rum så bodde sedan jag och två andra.

Det var helt tomt i mitt rum när jag kom då det andra inte hade kommit. Men i de flesta fall så är det redan andra som bott där några månader innan, var väldigt glad i efterhand att det inte var så för mig då de rummen var rätt skitiga och "inbodda". Kan bli lite speciellt när massa kulturer möts, då flera av exempelvis asiaterna hade massa mat och kokplattor med nudlar osv i rummen. Personalen dammsuger och städar rummen men det är inte som på hotell så man får ha ansvar för sina egna grejer då de endast städar runt omkring ens ägodelar. (Skriver nu då om ett perspektiv utifrån hur det var på San Diegos campus då det var där jag var).

Efter den första natten kom mina två roommates, jättesnälla tjejer men de var inga jag direkt klickade med så vi umgicks inte alls faktiskt vilket är rätt vanligt. Första dagen så är det en rundvandring i området, det var då jag träffade en tjej som heter Lena. Vi klickade verkligen direkt, efter 20 minuter kändes det som vi hade känt varandra FÖRALLTID och det var sån lättnad då det första dygnet var rätt jobbigt. Kändes som man kanske inte skulle hitta någon man genuint trivdes med. Men jag hade fel. Vi kom varandra så extremt nära, vi umgicks dygnet runt och när vi sedan delades in i olika klasser blev det att man lärde känna folk där och det blev stora gäng så att man lärde känna fler och fler.

Det blir på ett helt annat sätt när man är där, alla är i samma situation och alla är så öppensinnad för att skaffa nya relationer och det gör att man lär känna människor väldigt snabbt. Att man sedan umgås dygnet runt i en månad, bor ihop, äter ihop och hittar på saker gör självklart även det att det blir mycket mer intensivt.

På en en resa som denna får man verkligen bekantskaper över hela världen. Man lär sig så mycket om andra kulturer och hur olika/lika man är andra människor. Det är nog de som man uppskattade mest på denna resan och något som jag alltid kommer vara tacksam för.

Fortsättning följer..

  • Resor

Gillar

Kommentarer

wille
,

verkar kul

wille
,

ser fram emot fler delaar så man kan drömma sig bort från kylan i gbg lite 😊 du e modell btw 😉

LIKNANDE INLÄGG